Det är mycket man inte förstår....

Undrar hur lång tid det tar innan man förstår att du inte kommer tillbaka? Kanske men aldrig gör det? När jag provar att tänka på det så är det som att tankarna studsar tillbaka, dom vill inte fastna. Ändå bearbetar nog kroppen dygnet runt, har vaknat i fyratiden nu ett tag och det är omöjligt att somna om. Tankarna mal hela tiden. Sen går man ner i soffan och sätter på tv, tittar, men man förstår inte vad man tittar på. 
 
Dom senaste dagarna har varit fyllda av besvikelser. Jag har snart ingen tro kvar på samhället. Jag blir orolig att det inte blir något straff som är tillräckligt för gm. Inte för att något straff är tillräckligt i mina ögon. Emma miste sitt liv helt i onödan, pga ren dumhet och oförstånd hos någon som inte borde ens vara ute på en cross. Hon får aldrig chansen att åka på solsemester I Spanien, hon får aldrig uppleva någonting av allt som hon borde få uppleva. Mångas liv blev för alltid krossade den 21/8. Helt i onödan!! Nu låter jag bitter, men jag måste få vara det ett tag. Det tär på en att gå och vänta på att det ska hända något. Jag hoppas på att det blir ett avslut snart, så jag kan lägga dom funderingarna åt sidan.
 
Jag gruvar mej redan till jul. Hur ska den här julen bli? Inte som andra jular. Vi har alltid firat lilla julafton den 23 december själva här hemma. Då har jag och Jan brukat rita en karta åt Emma och Mattis till något uthus där vi har gömt varsin julklapp. I fjol önskade dom sej onepice allra mest. Vi slog in paket och gömde dom ute. Sen fick dom varsin ficklampa och en karta. sen bar det av ut och leta. Det var nog både lite otäckt och spännande ute i mörkret. Dom skrattade och skrattade och skrek när dom letade. Sen vart det jättebråttom in, när dom hade hittat paketen. Oj så glad Emma var i sin onepice. Hon tog inte av den på hela julen tror jag. Vem kunde tro då att hon skulle begravas i den om drygt ett halvår. Nä fy!!
 
På julafton åker vi runt. Först hos farfar, sen hos gammelmormor där många släktingar är samlade, en riktig "bullerby"jul. sen åker vi till Älvdalen på kvällskvisten och firar med släkten där. Hur orkar ni flänga runt så har många frågat. Men vi skulle nog inte velat göra på något annat sätt. Men i år vill jag ingenting. Jag vill helst riva hela december ur almanackan. Men vi ska göra som vi brukar, för Mattis skull. Han måste ju få fira jul fast livet är så eländigt. Emma jag tror att det är jul även i himlen, att du och dom andra små änglarna där får träffa tomten ( som du inte tror på, men vill ha ändå) att du får en fin jul, och att du tittar till oss ibland, när du ser att vi är ledsna. Vi älskar dej så mycket och saknar dej alltid!!

Kommentarer
Postat av: Chatrine

Styrkekramar till dej Ulrika jag tänker på dej ofta.

Svar: <3
Ulrika Hansback

2012-10-18 @ 20:54:54
Postat av: Anki

Finner inga ord när jag läser det du skriver.Hur skall du känna när en annan känner som man gör.Varför och så onödigt.Förstår du gruvar dej för julen men jag tror er Emma är med er där uppe i himlen.Skickar dej en massa styrkekramar<3
Förstår att inget straff går att mätas med vad ni går igenom men ett straff måste det i alla fall bli.Så det inte upprepas igen.Klart du måste få vara bitter och få ut alla dina kännslor. Konstigt vore det då annars tycker jag.

Svar: <3 Tack för dina fina ord Anki <3
Ulrika Hansback

2012-10-19 @ 14:39:41
Postat av: hjördis

Var i Älvdalen i helgen och är det verkligen sant som jag hörde om "solsemester" för den finnpojken så kan man ju verkligen undra vad vi har för rättsamhälle här i Svergie det är ju helt sjukt man förstår ingenting !!!!! Som Äldalskulla känner jag verkligen för dig och din familj, inga ord i världen kan ge tröst i er förtvivlan, sorg och saknad men du ska veta att jag tänker mycket på er och jag hoppas verkligen att det så fort som möjligt blir ett straff så att det som du sjäv skriver "kan lägga dom funderingarna åt sidan" Jag är också helt övertygad om att er älskade Emma är den finaste lilla ängel som finns bland andra änglar och att hon nu är er skyddsängel......

Svar: Jo det är sant vet jag..och det känns som en käftsmäll oavsett hur det gått till. Känns som om han fick en belöning efter att ha kört ihjäl Emma. Jag är väldigt säker på att han inte fått åkt om inte det med Emma hade hänt....
Ulrika Hansback

2012-10-22 @ 18:15:07
Postat av: Hanna Dahl

Vi tänker på er hela tiden. <3
Många kramar till er<3

Svar: <3
Ulrika Hansback

2012-10-23 @ 16:03:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0