Morgonstund
Du är så härlig! Mitt i allt detta hemska så lyckas du på nåt fenomenalt sätt att hitta dom där guldkornsminnena. Så fint att du delar me dej av dom för det där me hundskiten å kulan fick mej att dra väldigt på smilbanden här på det tråkiga jobbet :). Så tack för det å en STOOOR KRAM <3
Jag förstår verkligen att du saknar henne. Sörj, sörj, sörj och älta, om och om igen. Det har du rätt till, så mycket du vill. Till slut kommer livet att ta tag i dig igen och du kommer att vakna utan den där klumpen i magen. Det kommer att ta tid, men det kommer att ske. Unna dig nu allt du kan tänkas vilja ha och omge dig med dina nära och kära.
Följer din blogg, ibland med en klump i magen och ibland med ett igenkännande leende, tack för att du delar med dig!
Jag är av den fasta tron att det är dom glada minnena, som du har många av har jag förstått, som man ska ta fram i dom allra mörkaste stunderna, skriva ner dom i en liten bok tillsammans med dina tankar, nått du kan gå tillbaka till och se hur du löst knutarna efter vägen... Ha de Emma varit där hade hon älskat dig för din kärlek, kramat sönder dig om hon kunnat... Jag som barn skulle vara lycklig med en familj som älskar mig så mycket som ni gör med Emma... så glöm aldrig kärleken och ge den till varandra, det tror jag Emma skulle velat!
Dimmorna klarnar, men låt sorgen ha sin gång, som allt annat är det bäst att det får ta sin tid!
Kram från ytterligare ett håll!
//Thomas
Min älskade vän, du skriver så gripande att det river i mitt hjärta, och sen kommer det om hundskiten och kulan som får mig att skratta högt! Du har en fantastisk förmåga att fånga både sorg och glädje på ett underbart sätt! Att mitt i all sorg och smärta kunna minnas dessa väldigt roliga ögonblick.
Skönt att du haft så bra läkare, men konstigt vore ju annars. Och jobba ska du inte göra förrän du är mogen för det!
Nu när det gått ett tag och folk kanske inte hör av sig och kommer lika ofta, hoppas jag att du vet att jag finns här. Vill du att jag ska komma igen så gör jag det, närsomhelst!! Och behöver du komma bort så är min dörr alltid öppen för dig. Var inte rädd att be om något, även om jag förstår att man kanske inte gör det, eller helt enkelt inte orkar, men vi är många som finns för dig vännen!
Vi måste prata snart, ringer någon dag framöver, men du/ ni är ständigt i mina tankar!!
Massor av kramar ❤❤❤
<3 <3 <3 sitt her å siper - du skriver så vanvittig bra, sku ha vært skribent. ufattelig alt dette, sørger med deg. tenker på dere. ord blir fattig, skulle vært der å kunnet gi deg en klem, like ofte som du er i mine tanker <3 klemma i massevis fra din venn Liss
Tankar & Kramar
Läser din blogg då och då...senaste inlägget....ibland alla inlägg..fast jag läst dem redan....kommenterar inte alltid...men nickar och hummar...känner igen och anar...gråter och skrattar...DU är för härlig du....fast ditt liv inte känns härligt...Kramen till dig<3
