Änglar behöver inga kläder..
Igår plockade jag ut dina kläder från garderoben. Ska du verkligen inte använda dom mer? Det är en konstig känsla. Jeansen som du var så fin i, tillsammans med den där rosarutiga fleecejackan. Alla dina favorit linnen som du alltid ville ha under så du inte skulle frysa. Långkalsongerna som sällan åkte av förrän långt in på sommaren..
Det var hemskt att lägga allt i kartonger och försöka intala mej att du faktiskt inte ska ha dom mer..Tårarna rann..
Kanske borde jag ge bort dom, men jag är inte redo för det än. Så småningom ska jag spara några kläder som du tyckte mycket om, några kläder som man riktigt kan se dej i om man blundar hårt. Men inte ännu. Dom får vara i skrubben sålänge..
Pappa plockade ner lite från ditt skrivbord så att vi kan sätta datorn där sen. Det går inte fort att ta bort dina saker, men det måste få ta tid. Vi tar lite i taget.
Häromdagen var mormor, kusin Moa och "blo-blo" hit och hälsade på. Innan dom åkte hem så var vi till din grav och tände ljus. Det är synd att det fina röda ishjärtat som någon gjort och lagt där har töat bort. Det var så fint.
Kusin Hanna har sovit här inatt. Mattis tycker nog att det är skönt. Han tyr sej mycket till sina flick kusiner Hanna och Moa. Han längtar efter dej Emma, och dom är väl ett sätt att fylla tomrumet efter dej. Idag ska dom gå på badhuset, sen ska farmor hämta dom och åka till Sveg. Där ska dom gå på kondis och på dollarstore, sen skulle dom nog sova hos farmor. Varför, varför får inte du vara med......
Ända sen före jul har det varit en jättejobbig period. Rastlös och orolig, en jätteklump i magen och ont i hjärtat. Tårarna rinner lätt. Hatet och ilskan har bytts ut mot en hemsk tomhetskänsla, men man kanske måste vila från en del känslor ibland, så dom inte förgiftar tillvaron helt..
Jag ska prova att börja jobba lite på onsdag. Bara 25% till att börja med. Det kan nog räcka till en början, jag blir så otroligt trött fort. Det väl alla känslor som tröttar ut en. I vanliga fall så är jag sällan arg, sällan ledsen. Nu åker känslorna berg och dalbana hela tiden, och det i kombination med att man sover lite si och så blir tröttsamt.
Nu är det också en väntan på att det ska väckas åtal. Det kommer också bli en jobbig tid, då allt rivs upp igen, men jag hoppas verkligen att det snart blir. Vill få ett avslut på den biten, men det tar ju sån tid.
Ha det så bra i himlen älskade lilla ängeln våran.
Kommentarer
Postat av: Marie
mmmm...skönt att julen är över...och att det blir ljusare nu framöver.
Känslan när man ska ta sig samman för att plocka undan saker, kläder, är inte en rolig känsla....man vill sätta någon slags punkt, och samtidigt gör det ju ont....känslan av att man "städar bort" en del av familjen.... Uppslitande.
Hoppas det känns bra att vara på jobbet, men skynda långsamt!!!
kram
Svar:
Ulrika Hansback
Trackback
